Kundtjänst 08-51 000 050 Mån – Tor 08:00 – 17:00 Fre 08:00 – 16:00
Beräkna ditt lån!
kr

0 kr/månad

Vad är Skuldkvotstak?

Skuldkvotstak är en begränsning som bankerna har när det gäller att låna ut pengar till privatpersoner som vill köpa en bostad. Just nu ligger belåningsgraden på 85 % men det har tidigare legat på 90 procent fram tills 2008 när finanskrisen slog igenom. Då menade man att bankerna hade tagit för stora risker och att lånetagarna hade lånat för mycket och med en för farlig rörlig ränta i förhållande till hushållets inkomst. Skuldkvotstaket syftar istället här på att man ska reglera hur mycket en person får låna utifrån inkomsten. Förslagen presenterades först år 2015 och har inte implementerats ännu därför att det har gått på remiss och kritiserats från många håll. Förslaget är att skuldkvotstaket ska ligga på sex gånger hushållets disponibla årsinkomst. Förslaget bearbetas av Finansinspektionen och regeringen innan ett slutgiltigt förslag ska röstas igenom.

Hårdare amorteringskrav än idag

Finansinspektionen har lagt till ett förslag att lånetagare som lånar över 4,5 gånger årsinkomsten tvingas amortera en procent mer på sitt bolån än idag. För en typisk låntagare kan det här betyda flera tusentals kronor mer i månaden, speciellt i storstäderna där bostadspriserna är höga och fortsätter att stiga. På det stora hela är förslaget om skuldkvotstak ett förslag som är tänkt att påverka de hushåll som har en stor skuld i förhållande till inkomsten. Med andra ord kan det påverka unga som köper sin första bostad.

Det har införts hårdare amorteringskrav som innebär att man måste amortera av en bit av det totala inköpspriset av en bostad. Hur mycket beror på hur stor belåningsgraden är. Detta gäller dock enbart lån som är gjorda efter 2010. Med detta förslag är det menat att alla som har ett bolån ska börja amortera av. Detta kan betyda att man få börja amortera av tre procent av lånet per år. En stor kostnad som många hushåll kanske inte har räknat med.

Gör det svårt för bland annat unga

Sedan bolånetaket infördes menar Finansinspektionen att det har fått en påverkan på lånetagare som tar mindre risker: de lånar till bostäder som kostar mindre och tar färre lån. Ändå är det många kritiker som menar att ett skuldkvotstak skulle inte ha den effekt som Finansinspektionen menar. Bankföreningen och Villaägarnas Riskförbund menar att det skulle få oönskade effekter och ha en negativ påverkan på bostadspriser och det finansiella systemet. Dessutom menar de att ett skuldkvotstak är inte ett effektivt medel att stävja en konjunktursvängning.

Eftersom förslaget presenterades år 2015 har flera av de största bankerna i Sverige idag redan implementerat dessa krav mer eller mindre i låneavtalen. Problemet har redan gjort att unga har svårt att köpa en bostad i Stockholm. Medellönen i Stockholm bland unga innebär nämligen att utbudet av lägenheter att köpa blir extremt litet. Detta eftersom medellönen innebär att bankerna bara kan ge ett lån som motsvarar en lägenhet på max 15,7 kvadratmeter (om man lånar så mycket som man kan enligt belåningsgraden).

Ordlista - Meny